Aprilskämt

Vaknar upp tidigt av mig själv och känner mig ovanligt pigg.
Börjar vrida mig lite försiktigt, vill inte väcka barnen som alltid sover bredvid mig. Inser plötsligt att det inte ligger något barn bredvid mig. Har William gått upp med de och gett mig sovmorgon? Nej, William ligger kvar i sängen. Tittar bredvid honom, inga barn där heller?
Tittar på klockan - 5.34.
Snart morgon och båda barnen ligger kvar i sina sängar och sover? Det händer ju inte.
Njuter av att kunna sträcka på mig och funderar på att ligga kvar en stund i värmen och mysa, men bestämmer mig för att gå upp och njuta av en kopp varmt kaffe i lugn och ro.
Smyger upp, gör mig iordning, kokar kaffe och tittar ut medan kaffedoften sprider sig i huset.
Vad??
Snö?
26 april och det ligger snö på hela vår altan.
Mina och barnens badkläder och handdukar ligger kvar för att torka på altanen efter vårt senaste bad i poolen, men nu är de knappt synliga under ett vitt snötäcke.
Vad hände?
Barnen vaknar, jag bär in Cornelis till William och de somnar gott om igen medan jag går och visar Theodor snön. Han blir inte alls förvånad eller fascinerad som jag, han visste tydligen redan att det snöat för det hade minsann hans pappa berättat igår innan han gick och la sig. Dessutom snöade det ju igår, för honom är allt som har varit igår, och då var det minsann julafton så nu är det bara snö.
 
Ja vad ska jag säga?
Världen är upp och ner, inget är som jag tror men det är än så länge en fantastisk morgon!
Morgonmys med bara storkillen. 
Inte så ofta vi ensamma får en stund tillsammans att kramas och bara vara. 

Kommentera här: