Krabbfiske och kärleksgnabb

Förmiddagen bjöd på en långpromenad med familjen. Vi letade upp en skatt, alltså en geocache, och hade lite fika i skogen. Jättemysigt tills vi var 15 minuter hemifrån för då kom jag och Theodor ihop oss eftersom han numera svarar "jag vet inte" på allt jag frågar. Så när jag frågade vad han skulle göra om jag sa stopp till honom och han gav det svaret slutade det med att jag gick bära hem hans cykel och han fick gå. Just nu kan jag bli galen på honom, så mycket vilja det finns i honom och han testar hela tiden gränserna. Som barn gör. Men det driver mig till vansinne ibland. 

Efter lunch och ny energi till oss alla gav vi oss ut på krabbfiske då det äntligen var lite sol som sken på oss. Det blev en mycket lyckad fiskerunda och vi fyllde en hel spann med krabbor. 
Tur att Malin var med som inte är rädd för krabborna, jag tycker nämligen att de är läskiga att ta i, men jag får nog jobba på det, precis som mycket annat när jag har fått barn. Jag hade helst velat säga som Theodor  "Malin! Jag har fått en krabba. Ta den! Jag tycker inte om krabbor!" 

Kvällen har vi spenderat hos oss med skratt, mycket brandmänshiatorier och lite kärleksfullt gnabbel mellan paren. Det är skönt när man kan umgås och slappna av såpass mycket att lite smågnabbel kan komma fram och det inte behöver vara någon perfekt yta som visas upp bara för att man inte är själva. 

Fina lillgubben fick sova på pappas mage medan vi letade skatter i skogen. 
Krabbfiske och hängt på lekplatsen var eftermiddagens aktiviteter. 

Kommentera här: