Teckning av en ambulans

Idag fick jag en bild skickad till mig från en av mina äldsta vänner.
En bild på en teckning som hon har målat när vi gick på dagis tillsammans.
Den föreställer en ambulans, min mamma, mig och alla andra barn på dagis.
 
(Då det kan vara svårt att läsa blyertsanteckningar på en 23 år gammal teckning som är fotograferad med en mobiltelefon, så har jag skrivit ut vad som står ☺)
 
När jag fick den så kom jag verkligen ihåg när detta hände.
På den tiden så arbetade mamma på ambulansen, så hon kom för att visa upp den på ett studiebesök för oss småttingar.
Jag minns att jag fick hoppa in och lägga mig på båren, skulle nog visa att det inte var farligt, och är ganska säker på att mamma använde en vacuum-madrass för att visa hur de kunde göra så att det inte gick att röra sig om man varit med om någonting farligt, men att jag fick berätta att det inte gjorde ont. (Nu när jag tänker på det, så tror jag nog mamma vid många tillfällen önskade att hon fick packa in oss i de hemma så vi var stilla, haha)
 
Så roligt när sådana här gamla saker och teckningar kommer fram, särskilt de som jag fortfarande har ett minne av.
 
En annan liten notis med detta, då jag diskuterat en del med en vän det sista om dessa personsökarlarm som bland annat William har i räddningstjänsten.
Kanske inte är så konstigt att inte bryr mig så mycket om dess ljud och oljud jämt. Det är ju ändå så att även min mamma hade liknande under ett par år av min uppväxt, så jag är härdad...
1 Malin:

skriven

Ja du måste va härdad mot detta pipande, tror aldrig jag kommer vänja mig 💞

Kommentera här: