Jag ska sjala dig

När Theodor föddes så var han i vår famn dygnet runt. Jag menar verkligen dygnet runt. Första veckorna sov han mage mot mage på oss, vilket innebar att jag och William halvsatt upp och sov i ett par veckor på nätterna. På dagarna låg han på min mage och antingen sov eller ammade.
När Cornelis föddes så tyckte jag först att jag bar på honom jämt. Tills jag kom ihåg att det även var så med Theodor. Skillnaden var ju dock att nu med Cornelis så är ju fortfarande Theodor här som tycker att vi ska vara med honom, och vi behöver springa efter för att se vad han hittar på för bus. 
Så trots att Cornelis är en väldigt enkel bebis så blev det svårt när han ville vara nära hela tiden.

Efter cirka två veckor hemma fick jag nog och var tvungen att komma på en lösning. 
Valet landade på att köpa en sjal. Stan skulle det beslutas om vad för sjal och vilket märke. Till slut blev det en ekologisk trikåsjal av märket minimundus som jag fick köpt begagnad.

Oj, så bra det var! 
Både jag och William sjalade honom och vi alla fyra gillade det verkligen. Ja även Theodor gillade sjalningen då det innebar att det var lättare för oss att vara med honom och leka.

Efter bara ett par dagar fick jag tag på ytterligare en sjal. En sjal som jag läst så mycket gott om och som jag egentligen velat ha från början. Looma Sino. En sjal som är mycket svår att få tag på men som pratas så mycket gott om och särskilt under de varma sommarmånaderna.

Tyvärr är det snart dags att säga hej då till trikåsjalarna då jag tycker att vi närmar oss tiden för en mer stabil sjal. Så nu börjar sökningen om efter sjalmärke, längd och färg. Även vad som finns på begagnatmarknaden just nu spelar ju såklart in. Men helt klart kommer vi att fortsätta att sjala och bära våra barn.

Är det någon av er som har några egna erfarenheter av sjalar?



Kommentera här: