Jag ska sjala dig

När Theodor föddes så var han i vår famn dygnet runt. Jag menar verkligen dygnet runt. Första veckorna sov han mage mot mage på oss, vilket innebar att jag och William halvsatt upp och sov i ett par veckor på nätterna. På dagarna låg han på min mage och antingen sov eller ammade.
När Cornelis föddes så tyckte jag först att jag bar på honom jämt. Tills jag kom ihåg att det även var så med Theodor. Skillnaden var ju dock att nu med Cornelis så är ju fortfarande Theodor här som tycker att vi ska vara med honom, och vi behöver springa efter för att se vad han hittar på för bus. 
Så trots att Cornelis är en väldigt enkel bebis så blev det svårt när han ville vara nära hela tiden.

Efter cirka två veckor hemma fick jag nog och var tvungen att komma på en lösning. 
Valet landade på att köpa en sjal. Stan skulle det beslutas om vad för sjal och vilket märke. Till slut blev det en ekologisk trikåsjal av märket minimundus som jag fick köpt begagnad.

Oj, så bra det var! 
Både jag och William sjalade honom och vi alla fyra gillade det verkligen. Ja även Theodor gillade sjalningen då det innebar att det var lättare för oss att vara med honom och leka.

Efter bara ett par dagar fick jag tag på ytterligare en sjal. En sjal som jag läst så mycket gott om och som jag egentligen velat ha från början. Looma Sino. En sjal som är mycket svår att få tag på men som pratas så mycket gott om och särskilt under de varma sommarmånaderna.

Tyvärr är det snart dags att säga hej då till trikåsjalarna då jag tycker att vi närmar oss tiden för en mer stabil sjal. Så nu börjar sökningen om efter sjalmärke, längd och färg. Även vad som finns på begagnatmarknaden just nu spelar ju såklart in. Men helt klart kommer vi att fortsätta att sjala och bära våra barn.

Är det någon av er som har några egna erfarenheter av sjalar?



3 månader gammal

Idag blir Cornelis 3 månader gammal.
Vi var och mätte och vägde honom för två veckor sedan och resultatet då var
4830 gram
59 cm lång
Storlek 56 i kläder
Storlek nummer två på blöjor
Ammas helt
 
Han ler och älskar när vi busar och pratar med honom. 
Han gillar ugglorna som sitter klistrade över skötbordet.
Han vänder och vrider sig för att se mig när han hör min röst.
Han tittar väldigt gärna åt vänster.
Han är inte så noga med napp, men börjar gilla det mer och mer.
Sista dagarna har han börjat tugga frenetiskt på sina händer och även våra. Kan det verkligen vara tänder på gång redan?
Han har börjat tycka det är okej att ligga själv och kolla sig runt omkring, vi behöver alltså inte längre bära honom hela tiden.
Han vänder sig från mage till rygg utan problem. Från rygg tillbaka till mage har han inte lyckats med än.
 
Cornelis är överlag en enkel och glad liten bebis som charmar oss alla. Han sover hyfsat bra på nätterna, i alla fall oftast. Han signalerar tydligt när han vill ha en torr blöja och det är bara torr blöja som är okej.
 


Ånglok och slottsruin

Idag var vi på utflykt med hela familjen och Theodors faster. En dag för att åka tåg och gå på museum i Anten.
Det är ett riktigt gammalt ånglok så det puffar och frustar där det åker den 12 kilometer långa vägen mellan Anten och Gräfsnäs. 
Både far och son gillade nog besöket lika mycket och de gick runt och kollade vagnar, hur det fungerade och tågrälsen.
 
När tåget anländer till Gräfsnäs och det är dags att vända för att köra tillbaka, behöver detta göras på en vändplatta där man manuellt får putta på och snurra. Detta brukar vara mycket populärt hos barnen och självklart ville Theodor vara med och hjälpa till. Så stor han kände sig när han fick göra detta. Han fick även en liten keps dagen till ära som William köpte till honom. Han såg verkligen ut som en liten rackarunge.
 
Vi hade med oss en stor picknick-korg med paj, sallad och massa gott till som vi hade till kaffet efteråt. Det fanns en stor lekplats med massa bord runt omkring så där satt vi så att Theodor kunde springa och leka samtidigt.
 
Det var en riktigt bra dag och jag njöt verkligen av sällskapet från min stora familj.