Bättringsvägen

Fortfarande tandvärk men nu inte med smärta från brinnande underjord dygnet runt. Har börjat kunna äta, vilket gör mig så mycket piggare. Antibiotikan är inne på sjätte dygnet nu, är mindre än två dagar kvar tills tanden ska ut, så hoppas att det hinner bli bättre tills dess, för än så länge kan jag fortfarande inte gapa helt och det tror jag krävs.
Det är ju ingen liten infektion jag fått heller, utan först en tandinfektion som spridit sig ner i käkbenet. Det gör även att halsmandlar och tuggmuskler påverkas. Så ja, det är fruktansvärt synd om mig. Fortfarande, haha.
 
Fördelen med att jag inte äter är ju viktnedgången som följer. Än så länge är det minus 3,5 kg. Tyvärr tror jag dock inte att det är något bra som försvunnit ur min kropp, är ju sällan det när man svälter sig. Men får ju se det positiva att det är mindre vikt att släpa runt på. Men snart kommer nog vätskan tillbaka till min kropp så då är det väl lite plus på vikten.
 
Idag har jag haft bästa dagen på ett tag. Förmiddagen sov jag bort såklart, utan det hade jag inte orkat med någonting. Sedan förberedde jag middagen innan jag promenerade bort och hämtade lilleman. Sedan hem, busa runt och sedan började vi med maten. Att laga mat med en liten kan göras på två sätt här i huset. Antingen hysterisk ledsen pojk som hänger i benet med stora krokodiltårar som rinner längs kinderna, eller så är det en glad och busig pojk som är med i matlagningen. Jag brukar helt klart vällja det senare alternativet. Nackdelen där är att det tar längre tid, vilket i och för sig jag har gott om så gör nte så mycket. Sedan brukar det bli smutsigt. Väldigt smutsigt. Idag blev det ströbröd över hela bänken, hela golvet och under mina fötter så det krasar gott när jag går. Jaja, lätt att dammsuga upp och Theodor var mer än nöjd.
Men maten blev klar och den var gjord av bara mig så jag är stolt över mig själv. Passade även på att bjuda in mamsen och skicka med henne resterna så hon kan äta imorgon... Wihoo, jag gjorde någonting för henne utan att behöva få massa hjälp.
Sedan har jag och Theodor varit ute och lekt med grannbarnen, diskat undan och han har tagit ett långt bad där han även passade på att hälla ut vatten i hela badrummet.
 
Nu sover han sedan en stund tillbaka, och jag har landat i soffan och varken min kropp eller hjärna klarar av särskilt mycket mer idag. Men det spelar verkligen ingen roll, för jag är så nöjd med mig själv!