40-krisen

Har hört talas om att många får en medelålders kris när de är i 40-årsåldern. Att de skaffar sig t.ex. en MC eller liknande eller får en allvarligare kris och kanske skaffar sig en älskare/älskarinna vilket oftast får väldigt mycket allvarligare konsekvenser, och inte bara för den berörda krismänniskan, utan även för dess anhöriga. Nu menar jag inte att jag har en sådan kris, utan min kris är att det idag bara är 40 dagar kvar tills bröllopet. Detta är inte så lång tid, men det känns som att det är mycket kvar att göra!

Problemet när det är mycket att göra är; var tusan ska man börja någonstans?

Känns som att jag har planerat galet när jag tagit ledigt en vecka innan bröllopet, borde tagit ledigt i en månad innan bröllopet. Inte för att det behövs all den tiden, eller det kanske det gör, men för att veta att tiden finns så jag slipper att vara så orolig för hur jag ska hinna.

Sedan finns det självklart omständigheter som försvårar planeringen en del. Som t.ex att W inte riktigt förstår mig när jag säger att det är massa att göra och planera. Han vill mest greja huset och leka med andra (o)viktiga saker. Sedan att jag jobbar massor, och sedan at min bil har gått sönder gör det verkligen inte enklare. Jag vill ju åka runt och titta på olika saker, vilket är omständigt, jobbigt och tar grymt mycket längre tid att åka kollektivt till alla ställen. Sedan är det även naturen som ställer till det. Som vulkanutbrott vilket gör att flygplan är inställda vilket gör mig nervös då min klänning nu ska fraktas hem till mig med de. Sådant jag inte kan göra någonting åt...
Men det kommer att bli bra! Om 40 dagar kommer allting kännas bra, mer än bra. Och ven om allt inte blir perfekt, det blir de aldrig, så kommer det nog bli en av mina bästa dagar i mitt liv!

Kommentera här: